ÄLSKADE PAPPA

Det har gått ett helt år sen pappa gick bort, ett år som gått ömsom fort ömsom sakta men hela tiden med en stor saknad och tomhet och ett stort varför...??

VARFÖR... Pappa fick prostata cancer... en cancer han kämpade ner... Men nån jävel säger att nej den där Uno kan vi ge på mer... Så nån ynka liten cancer cell hinner glida i iväg till resten av kroppen och sprider sig sen.. Så blir det en match till mot denna vidriga sjukdom.... En match PAPPA till slut förlorar... Men den kom inte åt hans själ eller heder... Han bar sjukdomen med ett beundransvärt mod gnällde aldrig, och var den som in i det sista peppade på oss och stöttade oss trots att du nog på slutet hade ont. Pappa hade haft hjärtinfarkter diabetes njursten och gud vet allt.. ALLT tog han och kämpade på... Det som är så svårt att förstå är VARFÖR.... VARFÖR allt detta ...när är nog nog.... Nån sa att Pappa var en ÄNGEL som behövdes nån annanstans... Det stämmer nog.. Därför passa denna sång som STINA hitta väldigt bra på begravningen....

http://www.youtube.com/watch?v=_VPXXcrkWCo Shirley Clamp: Ängel

Vi hade en begravning med mycket musik, Pappas musik och låtar som passade och hjälpte oss i sorgarbetet... Det var nog en annorlunda men väldigt vacker och personlig begravning...

Jag höll ett tal till Pappa i kyrkan som jag inte idag förstår hur jag klarade av, men jag hade lovat mig själv att göra det och på nåt sätt klarade jag av det...

Mitt tal

Uno Göte Fredrik Engblom vår alldeles underbara pappa Han är en underbar make/far/farfar/morfar/svärfar. Hur beskriver man honom Det finns egentligen inte tillräckligt med ord för att ge honom rättvisa.. Att förklara vad pappa betyder är svårt Saknaden är så stor och det gör så ont. Hela ens väsen vill göra uppror och säga NEJ... Vem ska hjälpa oss uthärda livet här ute.. Vem ska ge oss den kraften vi måste ha.. Vem ska trösta oss, vi är så små här på jorden.. Utan dig känner vi oss som spillror på ett mörkt och stormigt hav

DU. Du pappa ger oss kraften Du hjälper oss att uthärda livet Du ser till att vi hjälper varann så att vi klarar oss på det mörka och stormiga hav som livet är.. Du gav oss alla verktygen.. Vi lever vårt liv genom dig.. Vi ska fostra dina ögonstenar Ludvig och Thea i din anda...

Han var vårt Norr Söder vårt Väst Öst, Han var den som skänkte oss tröst, Han var vår sol himmel vatten, han var den som hämta mitt i natten..Han var vår trygghet, vårt eget Mount Everest... Orubblig i stormen, där man kunde söka skydd. Han var den som gav oss glädje humor och många skratt, Han var den som visa oss vad rättvisa och godhet är. Han som lärde mig vad ledarskap är. Tack för alla värdefulla råd.. Tack för att du var du

När Ludvig och jag pratade nån dag efter pappas död så sa Ludvig.. Om jag blir pappa och får en son ska jag döpa honom till Uno i mellannamn.. Ja, gör det så ska jag försöka bli en lika bra farfar som farfar var...... Lycka till ..... sa Ludvig

Jag är stolt över att kunna säga att Uno Göte Fredrik Engblom är min pappa. Om jag blir hälften så bra människa som pappa kan jag vara nöjd. Nu har du fått frid, men vi ses igen.. I Nangijala, i körsbärsdalen, på Engblomsgården. Där sitter du och väntar på oss på verandan med Farfar Farmor Gertrud Ingmar Evald och Majbritt

ÅÅÅÅ PAPPA VAD VI LÄNGTAR ÄLSKAR DIG

Dom här låtarna spelade vi på begravningen ochså, alla underbara på sina egna sätt....

http://www.youtube.com/watch?v=9w1lCmXblKQ Björn Afzelius

http://www.youtube.com/watch?v=qtivSTZrezc Sarah Brightman och Andrea Bocelli

Sen hade vi 2 låtar som nog inte så ofta har spelats i en kyrka men som vi är väldigt glada att vi fick spela så att pappa fick sista ordet på nåt sätt... Nämligen hans 2 favorit låtar

http://www.youtube.com/watch?v=oU9BPwcPaO4 Bellamy Brothers: Let Your Love Flow

http://www.youtube.com/watch?v=ypv1lZlW1WY The Searchers: Needles and Pins

Sist men inte minst min nya absoluta favorit... visa textrader hade jag nog inte kunnat skriva bättre själv även om jag skrivit direkt ur mitt hjärta...

http://www.youtube.com/watch?v=RJF5svMrTgY&feature=related Darin You're out of my life

Nu har ett år gått och hur länge sörjer man?? Ja jag är inte klar än på långa vägar... frågan är om man någonsin blir klar... de handlar nog om att lära sig att hantera smärtan och att använda sig av dom verktyg pappa skänkte oss... det går inte en dag utan att jag tänker på pappa. Speciellt när man gör något som vi gjorde tillsammans eller något man vill få råd till och man tänker att det måste jag fråga pappa om bara för att komma ihåg att man inte kan fråga...

Men egentligen så klarar man det för du gav oss verkligen verktyg för att klara av alla situtioner som uppstår... Men framför allt så har vi varann så om jag aldrig sagt det förut så

ÄLSKAR JAG ER MAMMA STINA LUDVIG THEA ULRICA OCH JOHAN... och dig PAPPA...

tänk om jag kunde få krama dig bara en gång till.... och 1 gång till.... och 1 gång till....

VI ÄLSKAR DIG